Blogg
Här i bloggen kommer vi naturligtvis att skriva mycket om barns rätt, men även allmänt om juridik.
Sida 4
Arvsrätten - så funkar den
5 Aug 2016
När vi dör är det lagar och regler som styr vem som ska ärva saker och pengar efter oss. Det regleras i den så kallade arvsrätten. Men om vi gett uttryck för att vår egen vilja kring arvet, innan vi dör, kan det också spela roll.
Om du är gift när du dör så är det din man eller din hustru som ärver allt efter dig. Om ni har gemensamma barn får barnen ta del av arvet efter dig först när din make/make dött. Era gemensamma barn kan alltså inte få ut arvet direkt, utan det går först till den äkta hälften innan barnen.
Under de år som din make/maka lever med dina ärvda pengar och saker, så har han eller hon rätt att göra vad han/hon vill med arvet.
Om ni till exempel har en sommarstuga i familjen och makan dör, så har maken i familjen rätt att sälja stugan, även om barnen vill behålla den.
Men det är alltså förutsatt att föräldrarna varit gifta vid dödsfallet.
Arv till barn från tidigare förhållanden
Om den som dör hade barn med en annan förälder än den hon/han är gift med så kan de här barnen få sitt arv på en gång. De får själva bestämma om de ska ta arvet direkt eller vänta tills maken/makan också har avlidit.
Men om den som dött inte var gift med sin nya partner då har barnen rätt till alla pengarna, ja hela arvet.
Finns det inga barn efter den avlidne så är det föräldrarna till den döda, eller dess syskon, som får hela arvet.
Släktbanden väger alltså mycket tyngt i arvsrätten. Är man inte gift utan lever som sambor finns ingen automatisk garanti för att man har rätt att ärva något när den partnern går bort. Det måste man i så fall ha skrivit juridiskt riktiga papper på innan.
Om du lever som sambo och vill känna dig säker på att din sambon ska få ärva efter dig måste du alltså skriva in det i ett testamente med dubbla vittnen.
Gode man för unga under 18 år
Om du som är förälder dör innan dina barn fyller 18 år ska ditt barn få hjälp med arvet av en så kallad god man, vilket är en person som ska tillgodose ditt barns rättigheter.
När man talar om dödsbo så syftar det helt enkelt på de pengar och ägodelar som finns kvar efter en avliden person. Make/maka, barn och eventuellt andra släktingar som har rätt till arvet äger dödsboet tillsammans.
Barn vid skilsmässa – tips och råd
29 Jun 2016
När föräldrar, oavsett om de är gifta eller sambos, separerar innebär det ofta en stor påfrestan på barnet. Detta gäller särskilt om barnen är små då det är extra viktigt att de bor i en trygg miljö så att de kan må bra. I vårdnadstvister och konflikter om var barnen ska bo är det extra viktigt att man tar hänsyn till barnet och alltid har dennes bästa i åtanke.
Vårdnaden och var de ska bo
Att föräldrarna har gemensam vårdnad över barnet har ingenting med att göra var och hur mycket barnet ska bo på ett visst ställe. Att ha vårdnaden om ett barn betyder att man har ansvar över vissa områden, såsom skolgång och att dess behov av omvårdnad uppfylls.
Om en förälder däremot har så kallad ensam vårdnad, innebär det att denne kan besluta om nästan allting som rör barnet. Dock kommer det här med ansvar – enligt rådande lagstiftning är föräldern med ensam vårdnad ansvarig för att underlätta eventuellt önskat umgänge mellan barnet och den förälder som inte har vårdnad.
Den med ensam vårdnad ska också informera och tala om för den andra föräldern om viktiga saker som rör barnet. Sådana saker kan till exempel vara skolgång, sjukdom eller flytt.
Rätt till umgänge
När föräldrarna till ett barn separerar och barnet bor hos en av föräldrarna, så har barnet fortfarande rätt att umgås med den andra föräldern också. Det råder en allmän konsensus om att det är bra för barnet att om gås med båda föräldrarna.
Om inte möjlighet till fysiskt umgänge finns uppmanas då kontakt i andra former, till exempel telefonkontakt. Det är dock viktigt att understryka att barnets absolut inte ha någon plikt att umgås med en viss förälder.
Boende växelvis
Växelvis boende betyder att barnet bor ungefär lika mycket hos de båda föräldrarna. Det finns gott om både förespråkare och motståndare till den här typen av boende, men en slutsats som många av de ändå komma fram till är att det framför allt blir vad föräldrarna gör det till. En förutsättning för att växelvis boende ska fungera är att föräldrarna lyckas hålla undan konflikter nära barnet. Det optimala är om föräldrarna bo så nära som möjligt när barnet sedan växer upp. Detta så att barnet enkelt kan ta sig till skolan och ha kvar samma kompisar.
Frågor och svar om juridik
21 Jun 2016
De allra flesta är endast ytligt bekanta med vad juridik är och hur det egnetligen arbetas kring det. För den som är nyfiken kommer här några frågor och svar om juridiken, vad en jurist egentligen gör.
Innan jag anlitar en jurist, vad bör jag veta?
Frågorna man bör ställa innan man anlitar en jurist, vi kan säga advokat i det här fallet, är ganska många och kan variera beroende på situation. Här kommer i alla fall ett par förslag på några frågor som kan vara bra att få besvarade:
- Vilken är din nisch som jurist?
- Hur länge har du jobbat som jurist?
- Hur brukar du sköta betalningen?
- Hur ofta kan du informera mig om den aktuella statusen på fallet?
- Vad har jag för ansvar i egenskap av kund?
Vad har en jurist egentligen för ansvar?
En jurist kan ha en hel del olika ansvar, beroende på vad denne jobbar som inom juridiken. En domare har lite andra arbetsuppgifter än vad en åklagare har till exempel. Det kanske mest omtalade yrket en jurist kan ha, advokat, har till exempel ansvaret att följa lagen, samtidigt som denne försvarar sin klients rättigheter.
Förutom att ha den faktiska kunskapen om lagen, bör en advokat (och egentligen alla typer av jurister) kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt med andra parter inom juridiken samt den de företräder. De flesta anser också att en jurist har ett etiskt ansvar utöver det som är stiftat i lagböckerna.
Vad gör egentligen en advokat? Går den mesta tiden åt till att försvara någon i rättssalen?
Det är givetvis en hel del fler uppgifter än att stå och tala i rättssalen. Det finns en hel del advokater som spenderar mycket tid på just det, samtidigt som det finns advokater som knappt gör det över huvud taget.
Är man jurist och arbetar som advokat är det en hel del arbete utanför rättssalen. Bland annat kan man behöva lära sig nya lagar eller ändringar av lagar, förbereda juridiska dokument, eller agera rådgivare.
Hur blir man advokat?
I Sverige krävs det (i de flesta fall) att man har en juristexamen. En juristexamen kan man erhålla efter studier som omfattar 270 högskolepoäng. En juristexamen kan endast ge ut av några lärosäten i Sverige (bland annat Göteborgs, Stockholms, Lunds och Uppsalas universitet).
Vårdnadstvist – var får man hjälp?
21 Jun 2016
En vårdnadstvist kan vara en slitsam och mycket omtumlande upplevelse. I spåren av skilsmässa och konflikter med ett barn inblandat kan det ibland kännas väldigt tungt. Det finns dock hjälp att få, från flera olika håll.
Det är ofta flera olika typer av personer som kan vara inblandande i en vårdnadstvist. Förutom juridisk hjälp, kan även en psykolog och skolkurator hjälpa till om situationen blir för tung. Även socialtjänsten kan komma att kopplas in.
Advokatfirma
När konflikten har gått så långt att den måste tas till domstol, kan man få hjälp av en advokat inom familjerätt. Advokatfirman kommer bland annat att fråga dig om vad som ligger bakom vårdnadstvisten, barnets ålder samt mer allmänna frågor kring förhållandet. Det är viktigt att berätta så mycket som möjligt, ju mer advokaten vet om fallet desto bättre kan han eller hon hjälpa dig vidare. En vårdnadstvist börjar i tingsrätten i den stad där barnet bor, eller den tingsrätt som ligger närmast.
Tänk dock på att det i första hand är en god idé att ha så kallade samarbetssamtal innan man gör konflikten till en rättslig process. Samarbetssamtal kan man få hjälp med av familjerätten i kommunen.
Psykolog
Att gå igenom en vårdnadstvist kan lägga en oerhört stor tyngd på dig som person. Stressen och ångesten det kan medföra kan för vissa till och med leda till depression. Med det här i åtanke kan det vara en god idé att gå till en psykolog om man känner att det börjar bli jobbigt. I första hand kan man söka sig till någon i sin närhet att prata med, men om man börjar känna att familj och vänner inte längre räcker att prata med kanske det är dags att söka professionell hjälp.
Det är också svårt att veta hur barnen påverkas varför det kan vara god idé att prata om att eventuellt besöka skolkuratorn.
Socialtjänsten
Socialen finns också till stöd och hjälper även till i utredningen kring tvisten. Domstolen är skyldig att ta hänsyn till barnets vilja, och innan en eventuell rättegång är det någon från socialtjänsten som kommer och träffar barnet för ett samtal.
Socialtjänsten hjälper också till genom att i första hand jobba för en samförståndslösning, till exempel att erbjuda tidigare nämnda samarbetssamtal. Samarbetssamtal är först och främst frivilliga, men om domstolen anser det nödvändigt kan ett sådant samtal vara en del i ett domslut.
Varje vuxen viktig enligt barnpsykolog
31 May 2016
Det är på Yles hemsida man kan läsa om hur varje vuxen i ett barns närhet är viktig för den. Problem kan därför uppstå när mor- och farföräldrar inte får träffa sina barnbarn.
Att mor- och farföräldrar inte får träffa sina barnbarn, kan bland annat bero på att nyblivna föräldrar har svårt att ta råd från sina föräldrar – även om de är välmenande, säger Sofie Nyberg-Ölander, som är barnpsykolog.
Sådana konflikter kan en leda till en långsiktig skada på relationen. Andra vanliga orsaker till en försämrad relation är bland annat att gamla, oarbetade känslor dyker upp. Problem som uppstår vid relationer är inte heller det särskilt ovanligt att se, säger barnpsykologen. Hon tillägger att den här typen av utmaningar kan innebära att föräldrarna hindrar sina föräldrar ifrån att umgås med sina barnbarn.
”Väldigt tragiskt”
Barnpsykologen Sofie Nyberg stöter ofta på sådana här situationer på sin mottagning.
– Det är mycket tragiskt när jag blir varse om såna här situationer. Jag tänker främst på barnbarnet som mister möjligheten att växa upp med en sund relation till sin farmor, farfar och mormor och morfar.
Som barnpsykolog är det just sådana här problem hon väldigt ofta får arbeta med. Hon menar att varje enskild vuxen som finns kring barnet ökar trygghetskänslan. Mor- och farföräldrarna kan dessutom ge barnet saker som inte föräldrarna kan, eftersom de inte har huvudansvaret för saker som uppfostran och skolgång.
– Mor- och farföräldrar behöver inte dra gränser på samma sätt som föräldrarna. På så vis kan de istället ösa på med kärlek och rikta den mot barnet. Det för mycket gott med sig för barnet att ha den här typen av relationer. Barnet får även perspektiv över sin egen tillvaro genom att umgås med far- och morföräldrarna.
Barnpsykologen menar dock att man i en del fall måste sätta gränser för umgänget just mellan barnbarn och mor- och farföräldrar.
– Då det förekommer vanvård, som till exempel misshandel, så att far- och morföräldrarna inte är kapabla att sörja om barnbarnet, eller vara på tu man hand med honom/henne är det mycket viktigt att skydda barnet och sätta gränser. Detta eftersom barnets psykiska utveckling och dess trygghet är i fara.
I längden, menar Sofie Nyberg, är det viktigt att också lösa den här typen av konflikter. Detta eftersom konflikter är något som sliter på alla – inte bara barnet.
Lätt för barn att komma i kläm med LVU
24 May 2016
Lagen om vård av unga har som syfte att, med hjälp av tvångsomhändertagande, skydda unga från eget skadligt beteende eller från en skadlig hemmiljö.
Det kan dock vara så att lagen ibland används på ett sätt som gör att det är barnen själva som kommer i kläm. Detta kan handla om att socialnämnden tvångsplacerar barn i familjehem där fosterföräldrarna är allt annat än pålitliga, att de gjort en otillräcklig utredning om barnets faktiska hemförhållanden eller att uppföljningsprocessen (där man regelbundet ska undersöka om det skett positiva eller negativa förändringar i familjehemsmiljön eller hemmiljön) har stora brister och ibland negligeras helt.
När det gäller frågor som är såhär viktiga och som får långlivade konsekvenser för barnens framtid är det extra viktigt att allt sköts som det ska och att man gör många och regelbundna uppföljningar. Vi har inte råd att se fler barn falla genom sprickorna och bör kontinuerligt arbeta med att förbättra, förstärka och bygga upp ett starkt rättsskydd för de unga i samhället.
Du kan läsa mer om LVU på denna sida: http://www.lvuadvokat.se/.