Blogg

Här i bloggen kommer vi naturligtvis att skriva mycket om barns rätt, men även allmänt om juridik. 

Vad kan ett barnmål handla om?

28 maj 2017

En rättslig process kring vårdnad av barn, eller annat barnmål, är inte sällan känslig. Ofta är ju anledningen till att ett barnmål över huvud taget ens uppstår, att föräldrarna inte kan samarbeta. Utan föräldrar som kan samarbeta kan barnets välmående riskeras. I sådana lägen kan en advokat, kanske specialiserad inom familjerätt, hjälpa till.

Jurister som arbetar med familjerätt har god kunskap om frågor som rör bland annat barnmål, skilsmässor och bodelning. Barnmål är ett ganska stort område, och processerna kan handla om olika saker. Här följer några exempel på vad ett barnmål kan handla om.

Vårdnadstvist

Sverige är ett av de länder med högst skilsmässotal i hela världen. Efter en skilsmässa, eller ett uppbrott mellan samboföräldrar, är det vanligast att vårdnaden delas upp mellan de båda. Det är även det som brukar eftersträvas, då ett barn bör kunna träffa båda sina föräldrar regelbundet. Så är det dock inte i alla fall. Ibland är ensam vårdnad det som är bäst. Om den andra föräldern till exempel saboterar umgänge, missbrukar eller på annat sätt inte kan ta hand om sitt barn, är gemensam vårdnad kanske inte möjligt.

Barnets rätt till umgänge och boende

Ifall föräldrarna har gemensam vårdnad ska ett gemensamt beslut tas kring barnets boende. Ibland är det här dock svårt att lösa, och då kan det gå så långt att juridisk hjälp kallas in. Vid ensam vårdnad är det den förälder med vårdnad som, på egen hand, kan besluta var barnets hem ska vara. Vid gemensam vårdnad krävs det till exempel båda föräldrarnas underskrift för att barnets folkbokföringsadress skall kunna ändras.

Det är viktigt att barnet, om han eller hon vill, kan träffa båda sina föräldrar för umgänge. Det här gäller även den förälder som barnet inte bor med. I situationer där barnet bor växelvis hos föräldrarna, kallas den förälder som barnet inte bor med för umgängesförälder. Den andra kallas för boendeförälder.

Det här betyder inte att barnet måste åka över varannan dag till sin andra förälder för umgänge. Hur det här löses rent praktiskt är upp till föräldrarna själva till största del. Ibland åker barnet bort till den andra föräldern för umgänge en gång i veckan – i andra fall kan det röra sig om några gånger per år.

Underhållsbidrag

Det här är kanske inte något som barnet märker av själv på en gång, men tvister om underhållsbidrag är inte helt ovanliga. Det är båda föräldrarnas ansvar att se till att barnets sörjs för rent ekonomiskt. Hur mycket pengar barnet skall få av varje förälder beror på barnets behov och föräldrarnas resurser.

50 000 barn får se sina föräldrar separera – varje år

30 apr 2017

Det är inte alltid som det blir en vårdnadstvist bland dessa separationer. En vårdnadstvist skulle säkerligen göra det värre, men bara att föräldrarna separerar är något som påverkar de flesta barn väldigt mycket.

År 2011 fick 48 353 svenska barn se sina föräldrar separera, vilket motsvarar 3,2 % av alla barn vars föräldrar är gifta eller samboende. Andelen minskar dock. I början av 2000-talet kunde en minskning noteras. Efter 2006 ökade återigen antalet separationer något, men har börjat minska igen på senare tid.

Separationer vanligare bland samboföräldrar

Särskilt vanligt är det att barn med ogifta föräldrar får uppleva en separation mellan dem. Faktum är att nästan vart tredje barn har fått se sina föräldrar separera vid 17 års ålder. Hur många av dessa som resulterar i vårdnadstvister framgår inte av statistiken, men andelen bör vara tillräckligt stor för att inte försummas.

Ungefär dubbelt så många barn med ogifta föräldrar är med om en separation, än de med föräldrar som är gifta. Andelen separationer har minskat en bit under 2000-talet, precis som separationer mellan gifta. I början av 00-talet låg procentandelen på 5,4, medan den hunnit sjunka till 4,7 procent 2011.

Skillnad mellan kommuner

En skillnad som är värd att notera, är att barn i storstäderna (Stockholm, Göteborg, Malmö) upplever fler separationer än de barn som bor i förorterna. I Danderyd utanför Stockholm till exempel, var det endast 2,9 procent av barnen vars föräldrar separerade. Samma mönster märks inte bara i Stockholm, utan även i till exempel i Göteborg och Lomma.

Stockholm som län placerar sig ungefär i mitten över antalet barn som får uppleva en separation. Flest föräldrar som separerar finns i Örebro län, medan flest håller ihop i Jönköpings län.

När det kommer till kommuner över hela landet är skillnaderna ganska stora. Kommunen med lägst andel föräldrar som separerar är Ydre (1,6 %). Flest separationer av föräldrar sker i Storfors, där nästan 4 gånger så många fler går isär (6,2 %). Danderyd utanför Stockholm ligger ganska bra till med sina 2,0 procent.

Vårdnaden

Barn som lever med båda sina biologiska föräldrar har i de allra flesta fall båda föräldrarna som vårdnadshavare efter separationen. Endast ett fåtal procent går över till ensam vårdnad, och då är det oftast mamman som har vårdnaden. Hur ofta det här är resultatet av en vårdnadstvist i Stockholm (eller någon annan svensk stad) framgår inte.

Att så många föräldrar har gemensam vårdnad, kan delvis kanske förklaras med att lagarna på området har ändrats till att i högre grad stödja och uppmuntra gemensam vårdnad. Detta med hänsyn till barnets och föräldrarnas relation.

Mamman ”vinner” oftare en vårdnadstvist

En förhållandevis utbredd uppfattning i samhället finns att det alltid är mamman som vinner en ev. vårdnadstvist. Statistiken backar upp detta i förhållandevis hög grad. Enligt SCB är det ca 456 000 barn i Sverige som bor med en förälder, där 24 procent av dessa bor med en förälder som har ensam vårdnad. Av 24 procent har mamman ensam vård i 22 procent av fallen, medan pappan endast har ensam vård i 2 procent av fallen.

Allt fler förlorar rätten till personlig assistans

31 mar 2017

Fler familjer hamnar i kläm. Det finns en femårig flicka i mellersta Sverige som har ett omfattande funktionshinder men hennes kommun betalar endast ut assistans för strax under 8 timmar per vecka. Hennes föräldrar är skilda och kommunen hänvisar till att det är vanligt föräldraansvar att se till att barnen får i sig mat, får på sig kläder och lär sig att kommunicera.

Problemet är bara att båda föräldrarna måste jobba heltid för att gå runt och tiden för att hjälpa den flickan med den extra tid som behövs läggas finns inte i dagsläget. Pappan har nu börjat fundera på att skaffa en inneboende för att få in högre inkomst för att i framtiden kunna använda rut-avdraget för att få en nanny som tar hand om hans dotter medan han jobbar. Flickan kan inte kommunicera, hon måste sondmatas och hon kan bara ligga på rygg och vifta med armar och ben. Flickan lider även av tung epilepsi och måste därför även vara under bevakning på nätterna, något som familjerna inte får hjälp med. Dottern måste sova i sina föräldrars sängar så föräldrarna alltid kan ha koll på henne.

Det finns tyvärr en anledning till varför försäkringskassan och kommunen blivit hårdare med vem som får personlig assistans. En dom i högsta förvaltningsdomstolen blev en ny praxis och det innebär att egenvård, där sondmatning räknas in, inte längre klassas som ett grundläggande behov, därför berättigar inte det till personlig assistans.

Det finns även en man närmare 30 år som har haft personlig assistans sedan han var 7 år pga omfattande funktionsnedsättningar. Nu anser försäkringskassan att hans assistans, som mest uppgått till strax under 130 timmar per vecka, ska dras ner helt. Försäkringskassan ansåg att mannen inte längre behövde hjälp mer än 20 timmar per vecka och då övergick ansvaret på kommunen där mannen är bosatt. Efter överklagan fick mannen rätt till strax under 40 timmar per vecka. Två år senare ville försäkringskassan dra ner på den personliga assistansen igen. Helt plötsligt så ansåg försäkringskassan att han inte längre behöver hjälp med de grundläggande behoven, som exempelvis att kommunicera. Enligt mannens mamma har han fortfarande samma svårigheter och behöver fortfarande hjälp.

Att som förälder stå ensam mot sin kommun och försäkringskassan är inte enkelt när man vet att ens barn behöver den personliga assistansen för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

Barns rätt till tandvård

12 dec 2016

Alla barn har rätt att få hjälp med sina tänder. Barnens hälsa står inskrivet i FN:s barnkonvention och som medlemsland inom FN ska vi i Sverige följa konventionen. Det gäller såväl svenska barn, som asylsökande och papperslösa flyktingar.

När ett barn som bor i Sverige och är svensk medborgare blir ett par år sker i regel det första tandläkarbesöket. Det mesta av tandvården är gratis för barn. Det mesta av tandvården är faktiskt kostnadsfri för patienten ända upp till den dag man fyller 20 år. Samma regler gäller hos privata tandläkarmottagningar som hos folktandvården. Det finns också landsting i Sverige som har fri tandvård för unga medborgare ytterligare ett år till.

Rätt till tandvård under flykt

I dag finns en hel del barn som vistas i Sverige utan att vara medborgare. Det kan vara barn i familjer som söker asyl här i landet eller barn som är så kallade papperslösa flyktingar.

Enligt våra svenska lagar och regler har asylsökande barn samma grundläggande rättigheter till friska tänder som andra barn här i landet. Det gäller alla barn och unga som ännu inte blivit myndiga. De barnen ska alltså få tandvård på samma villkor som andra barn och behöver inte betala pengar för vården.

Först när en ung person blivit myndig gäller andra regler. Men också en asylsökande som fyllt 18 år har rätt till akut tandvård i Sverige. I alla fall inom folktandvården. Det är upp till tandläkaren att avgöra vilken vård som är akut och vilken som inte är det.  

Flyktingar som lever gömda i Sverige, så kallade papperslösa flyktingar som fått nej på sin asylansökan, har också rätt att få akut tandvård. Vården sker också i regel inom folktandvårdens regi och kostar ungefär en femtio kronor per behandlingstillfälle.

Du kan aktivt välja tandläkare för ditt barn

I dag har vi rätt att själva välja vilken tandvård vi vill ha. Du kan alltså själv boka tid hos folktandvården eller hos en privat tandläkare. Om du som förälder föredrar en privat tandläkare för ditt barn så är det helt upp till dig. Om du däremot inte gör något aktivt val så kommer ditt barn att bli kallad av den tandläkarmottagning som har ansvar för tandvården i hela ditt bostadsområde.

Hur ofta barn och unga behöver besöka till tandvården är upp till tandläkaren att bedöma. Om ditt barn skulle få problem med tänder eller munhälsa däremellan är det naturligtvis upp till dig som förälder att se till att ta kontakt med tandvården så att din barn kan få eventuellt nödvändig behandling.

Specialistvård kan kosta

Många landsting och regioner har alltså kostnadsfri tandvård för medborgare upp till 20 års ålder. Därefter är det upp till patienten själv att komma ihåg att ta kontakt med tandläkare. Då betalar man också för sina besök.
Det är vanligt att man har kontakt med samma tandläkare en längre period som då lägger in en kallelse med jämna mellanrum. Man kan också själv be att få bli kallad regelbundet för att kunna förebygga problem.

Det mesta av tandvården är alltså gratis för barn och unga under 20 års ålder. Men ibland behövs specialistvård för att behålla en god tandhälsa. Det kan till exempel handla om en tandställning under en period för att rätta till ett skevt bett. En sådan bedömning görs i regel av tandläkare och specialisttandläkare. Det är en tandvård som kan kosta pengar för att få och kostnaden kan variera mellan olika landsting. För att få tandvård av en specialist kan det också behövas en remiss.

Rån vanligt bland ungdomar

1 dec 2016

Ett kontantlöst samhälle är en del av den framtiden och visst finns de fördelar med ett sådant, både sett till hur ett sådant skulle förenkla olika typer av inköp och sett till risken för brott skulle kunna komma att minskas. Vi ser redan idag att banker inte längre har någon kontanthantering att tala om och detsamma gäller gemene man. Borta är tiden så vi gick omkring med en tusenlapp i plånboken som skulle täcka våra inköp av exempelvis matvaror och istället så använder vi oss av våra kontokort för att betala dessa.

Smidigt och bra – men har risken för att bli rånad kommit att minska i och med denna övergång? Nej, tyvärr inte. Det finns nämligen andra saker som kan komma att vara intressant vid ett rån och här kan vi nämna att din mobil, din dator eller din läsplatta samtliga är lätta att stjäla och dels också är lätta att sälja vidare.

Här ska vi addera ytterligare en aspekt som gäller rån i Sverige – du kanske inte löper störst risk att drabbas av ett sådant; istället är det dina barn som gör det. Det är nämligen vanligt att ungdomar spelar huvudrollen vid rån och att detta både gäller offer och förövare. Främst gäller detta storstäderna – Malmö, Göteborg och Stockholm – och det man ska veta är att det även finns ett förmodat stort mörkertal som inte rapporteras.

Undvik riskområden i din stad

Varför? Jo, av den enkla anledningen att det ofta förekommer hot i samband med ett rån. Blir ditt barn utsatt för ett rån så kanske det handlar om en förövare som går på samma skola och som kan hota med repressalier om ditt barn sägr något om saken. En slags utpressning som man som förälder bör vara uppmärksam på.

Kommer ditt barn hem och säger att hon/han tappat sin nya mobiltelefon eller sin dator så ska du här inte utesluta att ordet tappa här kan bytas ut mot ordet rån och att du således bör säkerställa att så inte är fallet.

Naturligtvis här: vi säger inte att rån är något som sker dagligen och att ditt barn löper en stor risk att drabbas – vi säger bara att det förekommer och att man bör vara medveten om detta. På samma sätt ska naturligtvis även du se till att undvika de plaster och de tillfällen som är vanliga vid personrån.

Det vill säga – måste du verkligen ta den där kvällspromenaden genom just det specifika området i din stad? Lite sunt förnuft är ofta den bästa brottsförebyggande åtgärden.

Här kan du läsa mer om just rån: www.rån.nu.

 

Arvsrätten - så funkar den

5 aug 2016

När vi dör är det lagar och regler som styr vem som ska ärva saker och pengar efter oss. Det regleras i den så kallade arvsrätten. Men om vi gett uttryck för att vår egen vilja kring arvet, innan vi dör, kan det också spela roll.

Om du är gift när du dör så är det din man eller din hustru som ärver allt efter dig. Om ni har gemensamma barn får barnen ta del av arvet efter dig först när din make/make dött. Era gemensamma barn kan alltså inte få ut arvet direkt, utan det går först till den äkta hälften innan barnen.

Under de år som din make/maka lever med dina ärvda pengar och saker, så har han eller hon rätt att göra vad han/hon vill med arvet.

Om ni till exempel har en sommarstuga i familjen och makan dör, så har maken i familjen rätt att sälja stugan, även om barnen vill behålla den.

Men det är alltså förutsatt att föräldrarna varit gifta vid dödsfallet.

Arv till barn från tidigare förhållanden

Om den som dör hade barn med en annan förälder än den hon/han är gift med så kan de här barnen få sitt arv på en gång. De får själva bestämma om de ska ta arvet direkt eller vänta tills maken/makan också har avlidit.

Men om den som dött inte var gift med sin nya partner då har barnen rätt till alla pengarna, ja hela arvet.

Finns det inga barn efter den avlidne så är det föräldrarna till den döda, eller dess syskon, som får hela arvet.

Släktbanden väger alltså mycket tyngt i arvsrätten. Är man inte gift utan lever som sambor finns ingen automatisk garanti för att man har rätt att ärva något när den partnern går bort. Det måste man i så fall ha skrivit juridiskt riktiga papper på innan.

Om du lever som sambo och vill känna dig säker på att din sambon ska få ärva efter dig måste du alltså skriva in det i ett testamente med dubbla vittnen.

Gode man för unga under 18 år

Om du som är förälder dör innan dina barn fyller 18 år ska ditt barn få hjälp med arvet av en så kallad god man, vilket är en person som ska tillgodose ditt barns rättigheter.

När man talar om dödsbo så syftar det helt enkelt på de pengar och ägodelar som finns kvar efter en avliden person. Make/maka, barn och eventuellt andra släktingar som har rätt till arvet äger dödsboet tillsammans.

Barn vid skilsmässa – tips och råd

29 jun 2016

När föräldrar, oavsett om de är gifta eller sambos, separerar innebär det ofta en stor påfrestan på barnet. Detta gäller särskilt om barnen är små då det är extra viktigt att de bor i en trygg miljö så att de kan må bra. I vårdnadstvister och konflikter om var barnen ska bo är det extra viktigt att man tar hänsyn till barnet och alltid har dennes bästa i åtanke.

Vårdnaden och var de ska bo

Att föräldrarna har gemensam vårdnad över barnet har ingenting med att göra var och hur mycket barnet ska bo på ett visst ställe. Att ha vårdnaden om ett barn betyder att man har ansvar över vissa områden, såsom skolgång och att dess behov av omvårdnad uppfylls.

Om en förälder däremot har så kallad ensam vårdnad, innebär det att denne kan besluta om nästan allting som rör barnet. Dock kommer det här med ansvar – enligt rådande lagstiftning är föräldern med ensam vårdnad ansvarig för att underlätta eventuellt önskat umgänge mellan barnet och den förälder som inte har vårdnad.

Den med ensam vårdnad ska också informera och tala om för den andra föräldern om viktiga saker som rör barnet. Sådana saker kan till exempel vara skolgång, sjukdom eller flytt.

Rätt till umgänge

När föräldrarna till ett barn separerar och barnet bor hos en av föräldrarna, så har barnet fortfarande rätt att umgås med den andra föräldern också. Det råder en allmän konsensus om att det är bra för barnet att om gås med båda föräldrarna.

Om inte möjlighet till fysiskt umgänge finns uppmanas då kontakt i andra former, till exempel telefonkontakt. Det är dock viktigt att understryka att barnets absolut inte ha någon plikt att umgås med en viss förälder.

Boende växelvis

Växelvis boende betyder att barnet bor ungefär lika mycket hos de båda föräldrarna. Det finns gott om både förespråkare och motståndare till den här typen av boende, men en slutsats som många av de ändå komma fram till är att det framför allt blir vad föräldrarna gör det till. En förutsättning för att växelvis boende ska fungera är att föräldrarna lyckas hålla undan konflikter nära barnet. Det optimala är om föräldrarna bo så nära som möjligt när barnet sedan växer upp. Detta så att barnet enkelt kan ta sig till skolan och ha kvar samma kompisar.

Frågor och svar om juridik

21 jun 2016

De allra flesta är endast ytligt bekanta med vad juridik är och hur det egnetligen arbetas kring det. För den som är nyfiken kommer här några frågor och svar om juridiken, vad en jurist egentligen gör.

Innan jag anlitar en jurist, vad bör jag veta?

Frågorna man bör ställa innan man anlitar en jurist, vi kan säga advokat i det här fallet, är ganska många och kan variera beroende på situation. Här kommer i alla fall ett par förslag på några frågor som kan vara bra att få besvarade:

  • Vilken är din nisch som jurist?
  • Hur länge har du jobbat som jurist?
  • Hur brukar du sköta betalningen?
  • Hur ofta kan du informera mig om den aktuella statusen på fallet?
  • Vad har jag för ansvar i egenskap av kund?

Vad har en jurist egentligen för ansvar?

En jurist kan ha en hel del olika ansvar, beroende på vad denne jobbar som inom juridiken. En domare har lite andra arbetsuppgifter än vad en åklagare har till exempel. Det kanske mest omtalade yrket en jurist kan ha, advokat, har till exempel ansvaret att följa lagen, samtidigt som denne försvarar sin klients rättigheter.

Förutom att ha den faktiska kunskapen om lagen, bör en advokat (och egentligen alla typer av jurister) kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt med andra parter inom juridiken samt den de företräder. De flesta anser också att en jurist har ett etiskt ansvar utöver det som är stiftat i lagböckerna.

Vad gör egentligen en advokat? Går den mesta tiden åt till att försvara någon i rättssalen?

Det är givetvis en hel del fler uppgifter än att stå och tala i rättssalen. Det finns en hel del advokater som spenderar mycket tid på just det, samtidigt som det finns advokater som knappt gör det över huvud taget.

Är man jurist och arbetar som advokat är det en hel del arbete utanför rättssalen. Bland annat kan man behöva lära sig nya lagar eller ändringar av lagar, förbereda juridiska dokument, eller agera rådgivare.

Hur blir man advokat?

I Sverige krävs det (i de flesta fall) att man har en juristexamen. En juristexamen kan man erhålla efter studier som omfattar 270 högskolepoäng. En juristexamen kan endast ge ut av några lärosäten i Sverige (bland annat Göteborgs, Stockholms, Lunds och Uppsalas universitet).

Vårdnadstvist – var får man hjälp?

21 jun 2016

En vårdnadstvist kan vara en slitsam och mycket omtumlande upplevelse. I spåren av skilsmässa och konflikter med ett barn inblandat kan det ibland kännas väldigt tungt. Det finns dock hjälp att få, från flera olika håll.

Det är ofta flera olika typer av personer som kan vara inblandande i en vårdnadstvist. Förutom juridisk hjälp, kan även en psykolog och skolkurator hjälpa till om situationen blir för tung. Även socialtjänsten kan komma att kopplas in.

Advokatfirma

När konflikten har gått så långt att den måste tas till domstol, kan man få hjälp av en advokat inom familjerätt. Advokatfirman kommer bland annat att fråga dig om vad som ligger bakom vårdnadstvisten, barnets ålder samt mer allmänna frågor kring förhållandet. Det är viktigt att berätta så mycket som möjligt, ju mer advokaten vet om fallet desto bättre kan han eller hon hjälpa dig vidare. En vårdnadstvist börjar i tingsrätten i den stad där barnet bor, eller den tingsrätt som ligger närmast.

Tänk dock på att det i första hand är en god idé att ha så kallade samarbetssamtal innan man gör konflikten till en rättslig process. Samarbetssamtal kan man få hjälp med av familjerätten i kommunen.

Psykolog

Att gå igenom en vårdnadstvist kan lägga en oerhört stor tyngd på dig som person. Stressen och ångesten det kan medföra kan för vissa till och med leda till depression. Med det här i åtanke kan det vara en god idé att gå till en psykolog om man känner att det börjar bli jobbigt. I första hand kan man söka sig till någon i sin närhet att prata med, men om man börjar känna att familj och vänner inte längre räcker att prata med kanske det är dags att söka professionell hjälp.

Det är också svårt att veta hur barnen påverkas varför det kan vara god idé att prata om att eventuellt besöka skolkuratorn.

Socialtjänsten

Socialen finns också till stöd och hjälper även till i utredningen kring tvisten. Domstolen är skyldig att ta hänsyn till barnets vilja, och innan en eventuell rättegång är det någon från socialtjänsten som kommer och träffar barnet för ett samtal.

Socialtjänsten hjälper också till genom att i första hand jobba för en samförståndslösning, till exempel att erbjuda tidigare nämnda samarbetssamtal. Samarbetssamtal är först och främst frivilliga, men om domstolen anser det nödvändigt kan ett sådant samtal vara en del i ett domslut.

Varje vuxen viktig enligt barnpsykolog

31 maj 2016

Det är på Yles hemsida man kan läsa om hur varje vuxen i ett barns närhet är viktig för den. Problem kan därför uppstå när mor- och farföräldrar inte får träffa sina barnbarn.

Att mor- och farföräldrar inte får träffa sina barnbarn, kan bland annat bero på att nyblivna föräldrar har svårt att ta råd från sina föräldrar – även om de är välmenande, säger Sofie Nyberg-Ölander, som är barnpsykolog.

Sådana konflikter kan en leda till en långsiktig skada på relationen. Andra vanliga orsaker till en försämrad relation är bland annat att gamla, oarbetade känslor dyker upp. Problem som uppstår vid relationer är inte heller det särskilt ovanligt att se, säger barnpsykologen. Hon tillägger att den här typen av utmaningar kan innebära att föräldrarna hindrar sina föräldrar ifrån att umgås med sina barnbarn.

”Väldigt tragiskt”

Barnpsykologen Sofie Nyberg stöter ofta på sådana här situationer på sin mottagning.

– Det är mycket tragiskt när jag blir varse om såna här situationer. Jag tänker främst på barnbarnet som mister möjligheten att växa upp med en sund relation till sin farmor, farfar och mormor och morfar.

Som barnpsykolog är det just sådana här problem hon väldigt ofta får arbeta med. Hon menar att varje enskild vuxen som finns kring barnet ökar trygghetskänslan. Mor- och farföräldrarna kan dessutom ge barnet saker som inte föräldrarna kan, eftersom de inte har huvudansvaret för saker som uppfostran och skolgång.

– Mor- och farföräldrar behöver inte dra gränser på samma sätt som föräldrarna. På så vis kan de istället ösa på med kärlek och rikta den mot barnet. Det för mycket gott med sig för barnet att ha den här typen av relationer. Barnet får även perspektiv över sin egen tillvaro genom att umgås med far- och morföräldrarna.

Barnpsykologen menar dock att man i en del fall måste sätta gränser för umgänget just mellan barnbarn och mor- och farföräldrar.

– Då det förekommer vanvård, som till exempel misshandel, så att far- och morföräldrarna inte är kapabla att sörja om barnbarnet, eller vara på tu man hand med honom/henne är det mycket viktigt att skydda barnet och sätta gränser. Detta eftersom barnets psykiska utveckling och dess trygghet är i fara.

I längden, menar Sofie Nyberg, är det viktigt att också lösa den här typen av konflikter. Detta eftersom konflikter är något som sliter på alla – inte bara barnet.

Lätt för barn att komma i kläm med LVU

24 maj 2016

Lagen om vård av unga har som syfte att, med hjälp av tvångsomhändertagande, skydda unga från eget skadligt beteende eller från en skadlig hemmiljö. 

Det kan dock vara så att lagen ibland används på ett sätt som gör att det är barnen själva som kommer i kläm. Detta kan handla om att socialnämnden tvångsplacerar barn i familjehem där fosterföräldrarna är allt annat än pålitliga, att de gjort en otillräcklig utredning om barnets faktiska hemförhållanden eller att uppföljningsprocessen (där man regelbundet ska undersöka om det skett positiva eller negativa förändringar i familjehemsmiljön eller hemmiljön) har stora brister och ibland negligeras helt.

När det gäller frågor som är såhär viktiga och som får långlivade konsekvenser för barnens framtid är det extra viktigt att allt sköts som det ska och att man gör många och regelbundna uppföljningar. Vi har inte råd att se fler barn falla genom sprickorna och bör kontinuerligt arbeta med att förbättra, förstärka och bygga upp ett starkt rättsskydd för de unga i samhället. 

Du kan läsa mer om LVU på denna sida: http://www.lvuadvokat.se/.