Så går asylprocessen till

För en asylsökande består asylprocessen i Sverige till hög grad av samtal med olika personer på Migrationsverket. Det kan dock också handla om kontakt med en asyladvokat och andra aktörer utanför Migrationsverket.

Den som söker asyl ska få hjälp av tolk. Det finns här också möjligheter för den asylsökande att framföra önskemål om kön på tolken, vilket även är möjligt för handläggare och biträde också. Detta för att öka känslan av trygghet under hela processen.

Under 18 år

Asylsökande under 18 år, som har vårdnadshavare med sig, träffar eventuellt Migrationsverket utan att vårdnadshavaren närvarar. Det rådgörs mellan Migrationsverket och vårdnadshavaren om detta ska göras. Huruvida en sådan utredning sker skiljer sig åt och avgörs från fall till fall.

Det är aldrig säkert att en asylsökande kommer att få att stanna i Sverige, och det är inte heller den asylsökandes fel om det inte blir så. Myndigheter, tillsammans med domstolar avgör vem som kommer att få stanna i Sverige. Detta med hjälp av utlänningslagen. I vissa fall sker överklagan och då kan beslutet, ofta med god hjälp av en asyladvokat, ändras.

Migrationsverket påpekar att många känslor kan dyka upp medan man väntar på svar, och rekommenderar att man pratar om dem med sin gode man. De tipsar också om att man göra något om dagarna, så som att gå till skolan, gå upp på morgonen och göra saker som är roliga.

Överklagan vid beslut

Om en asylsökande anser att ett beslut är felaktigt finns möjlighet att överklaga detta till migrationsdomstol. Innan en migrationsdomstol tar ställning till ärendet gör föst Migrationsverket ytterligare en prövning. Om inget förändrar Migrationsverkets syn på ärendet skickas det vidare till migrationsdomstolen. Asylsökande får här hjälp av ett offentligt biträde, ofta en kunnig asyladvokat. En asyladvokat är, precis som närvarande domare, utbildad jurist.

Vid det här laget är ärendet bortom Migrationsverkets kontroll. Nu är det domaren, den föredragande samt nämndemän som avgör ärendet. Det är bra att känna till nämndemän inte är utbildade jurister. Utanför rättegångens salar har de helt andra typer av jobb.

Förutom nämndemän, en föredragande och en domare brukar en tolk medverka. Detta helt enkelt för att alla i salen ska kunna förstå varandra. Domaren bestämmer vem ska få prata, och tolken översätter detta till den asylsökande eller vice versa.

Vid förhandlingen får den som är asylsökande möjlighet att berätta allt den vill för både domare och nämndemän. Om en dom i migrationsdomstolen får avslag kan det överklagas till Migrationsöverdomstolen. Det är dock viktigt att känna till att Migrationsöverdomstolen inte prövar alla fall.

Var finns domstolarna?

Det finns fyra migrationsdomstolar i landet. Större städer som Stockholm handhar också en mycket stor del av alla ärenden, men det ser olika ut beroende på vilken migrationsdomstol det handlar om. Här finns dem:

  • Stockholm
  • Malmö
  • Göteborg
  • Luleå

Här finns alltså ”vanliga” migrationsdomstolar i respektive stads förvaltningsrätter. Migrationsöverdomstolen har sitt säte i Stockholm, i kammarrätten, som är en allmän förvaltningsdomstol. Den som med hjälp av en asyladvokat överklagar sitt ärende från migrationsdomstolen kan alltså få det prövat i Stockholm, oavsett var förhandlingen skedde.

Läs mer på http://www.asyladvokatstockholm.se/.

6 jan 2018