En gemensam uppfattning inom familjerätten och inom nästan all typ av forskning är att ett barn mellan två och fyra år är som allra mest sårbar. Detta då barnet i fråga har utvecklat och format objektrelationer och skapat sig starka anknytningar - men då det ännu inte lärt sig att hantera separationer då man inte byggt upp en tillräckligt stark integritet, stabilitet och styrka i sig själv.

Just den här åldern är således extra känslig då det kommer till separationer och som förälder så måste man alltid vara försiktig, visa att man finns där och ge barnet det stöd det behöver för att fortsätta sin utveckling. För de flesta så handlar dessa separationer om vardagen - man lämnar på dagis, man går till affären, man kanske lämnar sitt barn hos mor- och farföräldrar och så vidare - små steg där man hela tiden kan förklara sin frånvaro och där denna - hanterad korrekt - blir viktig för barnens fortsatta utveckling.

Men; i vissa fall så är det fråga om en större separation; en separation som innebär att föräldrarna inte längre kan bo tillsammans och där barnet riskerar att hamna i kläm som en följd av detta. Märk väl här - en separation mellan föräldrarna behöver inte vara negativ för ett barn. Detta om separationen i fråga sköts på ett korrekt sätt. Det finns ingen anledning till att leva i ett dåligt förhållande enbart för barnens skull. Forskning har visat att det finns ett klart samband mellan en fientlig, aggressiv hemmiljö mellan föräldrar och mellan barn som har ett explosivt, känslomässigt reaktionsmönster på exempelvis förskolan. Detta innebär att en separation inte nödvändigtvis behöver vara negativ sett till barnets välmående.

Viktigt är dock att man som förälder hanterar sin separation på rätt sätt. Det här är den stora knäckfrågan och vi tänkte skriva ner några punkter som kan vara värda att ha i åtanke då det gäller en skilsmässa/separation där barn finns inblandade. Punkter som - förhoppningsvis - kan leda till en separation där barnet fortsätter att utvecklas, mår bra och kan ta stegen mot en härlig framtid; trots att denna framtid innebär två stycken bostäder snarare än en gemensam för hela familjen.

• Berätta och kommunicera. Ett vanligt fel som begås i samband med en separation är att man utesluter barnet för att skydda det. Man vill hålla barnet utanför och man vill inte låta barnet vara en del av separationen. En god - men felaktig - tanke. barnet mår bra av att få veta vad som händer, varför det händer och - extra viktigt: få veta att det inte är barnets fel. naturligtvis så behöver man inte gå in på detaljnivå och man ska definitivt inte ägna sig åt någon smutskastning (om det exempelvis ligger otrohet bakom beslutet). Var saklig, var korrekt och var kärleksfull mot ditt barn. Var beredd på frågor och svara på dessa så ärligt det bara går. Låt inte barnet höra talas om ert uppbrott på villovägar.

• Orsak och offer. Se till att undvika offerkoftan vid separationen (även om du är offret) Barnet har inget behov av att höra varför separationen sker och vilken roll den andra föräldern spelar. Han/hon är fortfarande barnets mamma/pappa och kommer att spela en viktig roll även i framtiden.

• Boendet: Oavsett hur ni lägger upp boendefrågan så kommer förmodligen barneta tt bo mer hos den ena föräldern än hos den andra. Det är - helt enkelt - svårt att få ihop exakt 50/50 och detta behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Många upplever att kvaliteten med barnet/barnen blir betydligt högre om man har dem varannan helg eller i någon annan liknande uppdelning. Dock: även under de dagar du inte har barnet så ska du vara delaktig. Idag är det lättare än någonsin då tekniska hjälpmedel som Skype och Facetime finns. Skapa rutiner i dessa samtal och låt dem ske dagligen. Visa att du fortfarande är med!

• Ta hjälp. Det finns ett skyddsnät för barn där du som förälder kan vända dig till Landsting och Kommun för rådgivning. Det erbjuds exempelvis terapi och samtal i grupp med andra barn i liknande situationer där erfarna socionomer leder samtalen. Även andra ventiler kan behövas: personal på förskolan, idrottsledare och andra vuxna i närheten. Sätt inte munkavle på ditt barn; det behöver ofta samtala med andra vuxna för att bearbeta processen. En separation är inget ovanligt och ingenting att skämmas för. låt även exempelvis personalen på förskolan veta om vad som händer - på så sätt kan de hålla ett extra öga på hur ditt barn agerar och om någon förändring i negativ riktning sker.

Ta hjälp - del två: Om er separation/skilsmässa inte sker på det sätt ni önskar och där en konflikt blossar upp - en tvist om vårdnad eller gällande ekonomi så bör ni ta hjälp för att reda ut detta. Vänd er till varsin erfaren jurist - inriktad på familjerätt - och låt denna sköta er talan. Skulle ni vara gifta så erbjuds alltid så kallade samarbetssamtal där ni får en chans att lösa era förehavanden innan de når rätten. Försök att ta den hjälpen.

---

Andra inlägg

• Familjerätt i Örebro – viktigt att hitta rätt advokat
• Offentlig försvarare – Ring en advokat direkt när misstankar om brott uppstår
• STYRKAN I ATT LÄMNA BAKOM SIG
• Ta hjälp med din ekonomi hos en advokat i Solna
• Aktieägaravtal – regler för delägare
• Arbetsrättsjurist i Stockholm hjälper gärna
• Hyra lägenhet Göteborg - svårt för barnfamiljer
• Få hjälp av fastighetsjurist i Stockholm
• Få arbetstillstånd snabbare med hjälp av advokatbyrå
• Dolda fel i hus alltid en överraskning